Om Bruno K. Öijers nyskrivna nyårsdikt, publicerad i DN idag

I början av december hörde DN av sig till mig; man ville komma i kontakt med Bruno K. Öijer, för att fråga om han har en nyårsdikt till dem att publicera i DN. Jag vidarebefordrade förfrågan till Öijers pressansvarige, och berättade sen för några personer kring mig om detta. Ingen trodde att Öijer skulle nappa på förslaget, men själv trodde jag att det var rätt sannolikt att Öijer skulle tacka ja. Särskilt eftersom det redan i Svart Som Silver finns en dikt ("Säker På") med ett nyårstema. Den har framförts under hela Svart Som Silver-turnén och är en av diktsamlingens bästa dikter, inte minst för raderna om nyårsnatten; nyårstemat kopplas till livets stora frågor och sanningar, och gud. För övrigt har Öijer tidigare, genom åren, publicerat texter i så väl DN som andra dagstidningar, innan de getts ut i bokform. Vissa av Öijers tidningstexter har inte hamnat i böcker alls. De fyra monologerna från 1997 publicerades enbart i DN.

Jag tycker alltså att det är kul och inte särskilt överraskande att Öijer antog sig uppgiften att skriva en nyårsdikt för DN, trots den korta tid han fick på sig. Öijer besitter en sån stor säkerhet, inte minst nuförtiden, att vad han än rör vid blir till guld. Det vill säga, han kan skriva om vad som helst numera, och det behöver inte ligga i träda i åratal för att kvalitetsbestämmas. Kanske har Öijer genom åren, stundtals, varit en överdriven perfektionist. Han talar alltså om att varje dikt han publicerat finns i åtminstone 38 versioner, innan den är klar. Men Öijer skrev uppenbarligen denna nyårsdikt på ett par-tre veckor (DN hörde av sig till mig med förfrågan den 2 december och jag vidarebefordrade till Öijers pressansvarige samma dag; dikten publicerades på dn.se redan den 30 december). Förmodligen har dikten inte genomgått 38 versioner på denna korta tid. Och det tycker jag känns som en befriande utveckling för Öijer.

Öijer talar allt oftare i intervjuer om att skriva en roman härnäst, som bygger på dagboksanteckningar från 70-talet, bland annat. Ett romanskrivande kan rimligtvis inte präglas av samma sorts språkliga perfektionism kring varje ord, som en dikt på en handfull rader. Och det är också mer prosaliknande texter som Öijer skriver med Svart Som Silver (som enligt Öijer skrevs under relativt kort tid - sju månader) och denna nya nyårsdikt, som liksom nyårsdikten "Säker På" i Svart Som Silver handlar om Hank Williams.

De här dikterna är längre till omfånget, jämfört med tidigare typiska Öijer-dikter. Det handlar nu om mer resonerande dikter. Och personligen tycker jag att det är då Öijer är som allra bäst. Det finns redan i Dimman Av Allt åtminstone en sån lång, "prosaisk" text, som heter "Ande", som framförts - tror jag - varje kväll under Svart Som Silver-turnén, och som alltså verkar ligga Öijer varmt om hjärtart. För övrigt: när jag skrev min D-uppsats i litteraturvetenskap 2002, om ett tema i Dimman Av Allt, var det framför allt dikten "Ande" jag fokuserade på (jag tyckte mig se en koppling mellan dikten och Orfeus och Eurydike-myten). I Svart Som Silver finns liknande långa, långsamma "tankedikter", inte helt olika Ekelöfs klassiska tankedikter, som "Eufori", t.ex. Det är dikter skrivna med ett självklart lugnt, ett enkelt språk, som brev till en nära vän, eller dagboksanteckningar.

Nyårsdikten heter "Lans Av Ljus" och jag tycker att det är en väldigt bra text. Den fortsätter i samma stil som många av dikterna i Svart Som Silver: den innehåller flera namnangivelser, som Hank Williams, Ohio och Bergspredikan, den har citat på engelska (I Saw The Light), ett tydligt självbiografiskt anslag "[jag] röker bara på en hyfsat / god cigarr jag måste fått av någon / som tack för att jag nyss uppträtt ikväll / inför en handfull människor / på en teater jag redan glömt bort namnet på", och här finns konkreta saker som en "steel guitar".

Länk till dikten finns för tillfället på första sidan på BrunoK.se. Fortsättningsvis återfinns den på sidan för övriga verk. Klicka här för att läsa "Lans Av Ljus".

Bruno K. Öijer - orubblig som polstjärnan

En sista intervju med Bruno K. Öijer, för i år, publicerades i Aftonbladet i lördags, den 27 december. Den finns nu utlagd på första sidan på hemsidan BrunoK.se. Själva intervjun gjordes dock i början av december, eftersom Öijer i intervjun talar om att han ska resa till Malmö med sin turné. (Första Malmö-föreställningen ägde rum den 4 december.) Roligt att intervjun avslutas med tal om en ny bok, och att Öijer känner att det inte ska behöva ta sju år innan den är klar.

Bruno K. Öijer har nu under oktober-november-december gett 21 föreställningar, från Gävle i norr till Ystad i söder, samt ett antal signeringar på bokhandlar i Stockholm. Inte en enda inställd show. Det är imponerande, tycker jag, i dessa vintertider/förkylningstider, när hundratusentals svenskar drabbas av förkylningar och influensor. Öijers röst lät lika stark och bra under den sista kvällen, förra söndagen, den 21 december, som i början av turnén, när jag såg honom i Västerås, t.ex., den 31 oktober.

Själv har jag hunnit med två förkylningar under loppet av turnén, trots en livsstil som man inbillar sig ska vara hälsosam, med avhållsamhet från tobak/alkohol/kött. Första förkylningen/influensan kom typiskt nog precis innan Öijers Gävle-föreställning, då jag skulle få träffa Öijer personligen. Lyckligtvis repade jag mig då tillräckligt för att kunna gå. Viktigast var att jag inte smittade Öijer, han körde vidare i Örebro dagen efter. Min nästa förkylning bröt ut på julaftonsmorgon. Båda de här förkylningarna innebar att jag tappade rösten, mer eller mindre, så hade jag varit Bruno K. Öijer hade det blivit åtminstone ett par inställda föreställningar. Men där andra faller är Bruno K. Öijer ett unikum; orubblig som polstjärnan, som Julius Ceasar säger i Shakespeares pjäs.

De föreställningar jag varit på i år rankar jag så här:
1. Söndag den 23 november på Södra Teatern, Stockholm
2. Söndag den 21 december på Södra Teatern, Stockholm
3. Fredag den 31 oktober på Västerås Konserthus, Västerås
4. Torsdag den 13 november på Gävle Konserthus, Gävle

Dikt som genomgående fått störst jubel under turnén:
"Så Få"

Mina favoritdikter/framföranden från turnén, så här på rak arm:
1. "Här Utanför" (från Svart Som Silver)
2. "Aldrig" (från Svart Som Silver)
3. "Lät Dom Ligga" (från Giljotin)
4. "Så Få" (från Svart Som Silver) (framför allt för slutrepliken)
5. "Sky Av Lögn" (från Svart Som Silver)

Min rapport från Bruno K. Öijers sista föreställning 2008

Igår kväll, söndag den 21 december 2008, gick Bruno K. Öijer upp på scenen för sista gången det här året. Det är möjligt att Svart Som Silver-turnén fortsätter 2009, men det finns just nu inga konkreta, officiella turnédatum för framtiden.

I natt tänkte jag att den första Stockholmsföreställningen, den 23 november, nog var den bästa, men som mitt sällskap igår påpekade: även om publiken var "sämre" igår, den 21 december, även om stämningen i lokalen inte var lika magisk som för en månad sen (och vi hade heller inte lika bra platser denna gång), så var kanske Öijer själv som allra bäst igår. Han utstrålade harmoni och lugn och gav oss en hel del nytt mellansnack. Det var interaktion mellan honom och publiken.

När den första Stockholmsföreställningen gick av stapeln hade turnén pågått i drygt en månad, och alla Öijer-fans i Stockholm med omnejd hade säkert väntat länge på sin favoritpoet. Publiken då, den 23 november, var en riktig hardcore-publik, hängiven till tusen. Golvet och väggarna vibrerade då, taket så gott som lyfte. Det var en nästan religiös stämning i huset (i ordets positiva betydelse). De som gick på Öijers sista föreställning igår var förmodligen, till stora delar, människor som nyligen fått upp ögonen för Öijer. Svart Som Silver har nu spridits som ringar på vattnet och nått ut till de som tidigare knappt (eller inte alls) hört talas om Öijer. Det märktes igår att det var många där som inte kände till dikterna på samma sätt som publiken den 23 november gjorde.

Turnéns sista setlist såg i princip ut som vanligt, men Öijer lade till några rariteter. Till exempel den grymma dikten "Din Skugga" från Det Förlorade Ordet, och "vitsipporna..." (en kort dikt från Dimman Av Allt), som han avslutade med ett leende. 20 dikter ur Svart Som Silver framfördes, bland annat den dikt som nu blivit min favorit den senaste månaden: "Här Utanför" (s. 51 i Svart Som Silver). Den har framförts under alla de fyra föreställningar jag varit på. Här är ett 90 sekunders smakprov, ett framförande av denna dikt i Västerås den 31 oktober. Höger-klicka här och välja "Spara mål som..." för att ladda hem ljudfilen till din dator.

Någonting nytt den här kvällen var att Öijer valde att utöka vissa dikter genom att låta dem börja om när de var slut, så att säga. När dikten ifråga egentligen var slut framförde han på nytt dess första rader. Till exempel "Kylan" från Dimman Av Allt: Efter slutorden "jag kände att orden / jag kände att bilderna / kom till mej" började Öijer om med inledningsraderna: "grävskoporna / tog min barndom / slog sönder äppelträden..." och så vidare. Han gjorde likadant med några andra dikter också.

Avslutningsvis en kul grej om boken Giljotin, från 1981. I slutet av första akten, innan framförandet av "Lät Dom Ligga", från just nämnda bok, sa Öijer:

"[Giljotin är] en bok som ligger mig varmt om hjärtat... När den kom ut fick den knappt en enda recension, förutom en mycket klassisk, i en av våra kvällstidningar. Den löd: 'Hur kan man ge ut en bok som heter Giljotin, när den avskaffades i Frankrike år 1824?' [Publiken skrattar] Jag hoppas nivån på våra litteraturkritiker har höjts sen dess... Sen en annan sak... Giljotinen avskaffades inte i Frankrike förrän långt in på 60-talet. Men såna kunskaper kan man ju inte kräva av de här skitstövlarna! [Jubel och skratt från publiken] Tack allihopa!!"

För skojs skull försökte jag hitta denna recension, som Öijer syftar på, bland det Öijer-material som den vänlige Michael Godhe skickade till mig tidigare i år. Ett antal Giljotin-recensioner fick jag då, men inte ovannämnda. Det stämmer alltså inte riktigt det som Öijer säger, att diktsamlingen knappt recenserades, men det är sant att den fick relativt få recensioner. Giljotin gavs ut i november 1981, men en del recensioner publicerades inte förrän ett par månader senare. Generellt kan man säga att morgontidningarna, dagstidningarna, var betydligt mer positiva till diktsamlingen än kvällstidningarna. Ett axplock:

I Östersundsposten den 2 februari 1982 skrev Peter Lucas Erixon att han "hyser den största respekt" och även "sympati" för både Öijers person och lyrik.

Gefle Dagblads recensent Niels Hebert såg (den 2 november 1981) en "styrka" i de 134 kortdikterna (Confetti-dikterna), Hebert kände att Öijer kanske "är på rätt väg och det är en väg som kan leda till ett riktigt genombrott".

"Bruno K. Öijer surfar framgångsrikt på den poetiska ytspänningen, står någon gång på huvudet men kommer snabbt upp igen" skrev Peter Curman i Stockholmstidningen den 25 januari 1982. Öijer är "skicklig", skrev Curman, och är allmänt positiv i sitt omdöme.

Sven Christer Swahn skrev i Sydsvenska Dagbladet den 19 januari 1982 att "Det finns så mycket spännande spänningar i Öijers nya samling att man redan väntar på en fortsättning [...]".

Per Svensson skrev i Kvällsposten den 12 januari 1982 att Öijers "aktier på den litterära börsen har rasat katastrofalt. Hade Öijer varit idrottsman i stället för poet skulle tidningarna för längesedan ha drämt till med rubriken "Är du slut nu Bruno?" Svensson ansåg vidare att en av Öijers största svagheter alltid varit hans "monumentala brist på självkritik och hans uppenbara oförmåga att sovra bland ordmassorna". Per Svensson uppmanade avslutningsvis Öijer att "använda radergummit lite flitigare".

Expressen och Magnus Ringgren var allmänt sarkastisk i tonen och ironiserade över Öijers yttre person; recensionen (publicerad den 17 november 1981) är bara 10 rader lång.

Staffan Stolpe recenserade Giljotin i Arbetet den 7 november 1981 och erkände att hans känslor "pendlar mellan avsky och beundran". Stolpe ansåg att Öijer "gång på gång visar vilken målerisk och musikalisk diktare han är".

Dagens Nyheters recension, skriven av Ole Hessler den 15 november 1981, kan sammanfattas med stycket: "Det är lätt att invända mot det pubertala och dekadenta hos Bruno K. Öijers dikter, men han äger rika språkliga resurser och ett ovanligt personligt bildspråk."

Apropå Dagens Nyheter... Här är Åsa Beckmans recension av Öijers fredagsföreställning på Södra Teatern i Stockholm: "Bländande Bruno K. Öijer". Åsa Beckman skriver alltid bra, och har väl skrivit om Öijer i 20 år. För övrigt: I slutet av recensionen skriver hon: "[Föreställningen] borde dokumenteras och filmas. De som sett Öijer på tv vet hur hans kraft tränger in i vardagsrummen och får alla åldrar att stanna upp och lyssna. Fler borde få vara med om det som händer de här kvällarna på Södra teatern." Till Åsa Beckmans - och alla andras - glädje kommer ju också SVT att sända ett program med titeln "Bruno K. Öijer på Södra Teatern". Information här.



(Spelkort som förekommer i Bruno K. Öijers diktsamling Giljotin, 1981.)

Horace Engdahl läser Svart Som Silver / 18 000 ex sålda / SvD-recension av fredagens föreställning

Med anledning av att Horace Engdahl meddelar att han avgår från jobbet som Svenska Akademiens ständige sekreterare intervjuas han i Svenska Dagbladet (den 20 december 2008). På frågan "Senaste bokinköpet" svarar Engdahl: "Svart som silver av Bruno K. Öijer." (Länk här.)

I Trelleborgs Allehanda skriver kulturskribenten Bengt Eriksson att Svart Som Silver nu sålts i 18 000 exemplar. Det är den senaste siffran. (Artikeln publicerades igår, den 20 december.) (Länk här.)

Ikväll ska jag se årets sista Bruno K. Öijer-föreställning, på Södra Teatern i Stockholm. Imorgon skriver jag en rapport. Här har Erik Laquist på Svenska Dagbladet skrivit en bra recension av fredagens Öijer-föreställning på Södra Teatern: "Folklig Öijer vågar prata allvar".

Info om SVT:s Bruno K. Öijer-sändning i januari 2009

Information om SVT:s Bruno K. Öijer-program/sändning i januari 2009:

svt2 ons 14 januari

21.30
Bruno K. Öijer på Södra Teatern

- dikter ur en föreställning i november 2008. Han turnerade under hösten 2008 med sina dikter i en två timmar lång föreställning, överallt för utsålda hus, och hans senaste diktsamling "Svart som silver" har redan tryckts i sex upplagor. Här framför den hyllade poeten Bruno K. Öijer några dikter ur sin föreställning på Södra Teatern i Stockholm.

Även i SVT2 16/1, SVT2 17/1 och SVT24 17/1

Textat sid. 299

BREDBILD

Nästa vecka är sista veckan på Svart Som Silver-turnén 2008

Kommande vecka - måndag den 15 december till söndag den 21 december - gör Bruno K. Öijer sina sista framträdanden för det här året.

På onsdag den 17 december är det boksignering på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan 28 i Stockholm City, klockan 17:00.

På fredag den 19 december, lördag den 20 december och söndag den 21 december är det föreställningar på Södra Teatern i Stockholm, starttid 20:00 varje kväll. Biljetterna är slutsålda till de två första föreställningarna, men enligt Södra Teaterns hemsida finns det fortfarande biljetter till årets allra sista framträdande, söndag den 21 december (som jag ska gå på). Det blir också den 21:a föreställningen på den här turnén, som inleddes den 20 oktober i Karlstad.

Intressant att en bok som till största del består av ganska lågmälda, lugna, stillsamma texter gör sig så bra live, från scenen - kanske bättre än någon annan bok. Jag syftar alltså på Svart Som Silver, naturligtvis. Samtidigt är det faktiskt så att Öijer har intensifierat framförandena av de nya Svart Som Silver-texterna allteftersom turnén fortlöpt. En dikt som t.ex. "Arvet" framfördes i tystare, mjukare versioner inledningsvis, men har under de senaste föreställningarna, t.ex. på Södra Teatern, när jag var där den 23 november, fått ett allt kraftfullare uttryck, med starkare betoningar och mycket högre volym.

Öijer framförde då, på Södra Teatern, de sista raderna i denna dikt som om varje ord var skrivet med versaler: "INGEN KAN STJÄLA DINA UPPLEVELSER / INGEN KAN TA DINA MINNEN IFRÅN DEJ / INGEN KAN RÅNA DEJ PÅ DIN SORG [!!]". På det här sättet får han också med sig publiken ännu mer, och publiken känner sig - av deras reaktioner att döma - ännu mer delaktiga i dikten och framförandet.

Samma sak med dikten "Bågskyttar" (även den från Svart Som Silver), som under de tidigaste föreställningarna snarast lästes upp, så att säga, medan den i Stockholm fick ett mer dramatiskt slut, då Öijer ropade ut de sista orden: "[...] en här av bågskyttar hade omringat staden / försökt skjuta ÄVENTYR LJUS och MENING in i våra liv [!]".

Klicka här för biljettköp.

Bruno K. Öijer bar solglasögon och signerade böcker

Min bror var i Stockholm idag, och på eftermiddagen ringde jag och berättade för honom att Bruno K. Öijer besöker Hedengrens bokhandel klockan 17:00. Eftersom min bror var i närheten gick han dit, till Sturegallerian.









Det var tydligen mycket folk där, en lång kö, och stor åtgång på Öijers böcker. En kompis berättade att det i DN idag fanns en annons om ovannämnda bokhandelsbesök och att annonsen talade om "över 15 000 ex sålda, 6:e tryckningen på väg" [av Svart Som Silver].

Samme kompis har även hittat denna artikel om Öijer, från senaste LO-tidningen (nr 40): "Öijer ett framgångsrikt varumärke".

Öijer signerar sin nya bok i Sthlm idag

Idag signerar Bruno K. Öijer Svart Som Silver på Hedengrens bokhandel, klockan 17:00. Mer information här: http://www.hedengrens.se.

Här är en ny kortfilm/poesivideo: Blodet I Snön.

SVT sänder Bruno K. Öijer live på Södra Teatern

SVT kommer att visa en del av Bruno K. Öijers föreställning på Södra Teatern den 23 november 2008. Programmet kommer att sändas i SVT2 den 14 januari klockan 21:30.

Bruno K. Öijer - Sky Av Lögn (kortfilm)

Klicka här för att se en kortfilm som jag gjort, baserad på dikten "Sky Av Lögn", från Svart Som Silver.